Bekås ajm wört itt :-)

Vad var det då för obscent dyr shopping jag ägnade mig åt igår?
Ni som hänger här vet att jag älskar att träna och att vara ute i naturen. Därför har jag sedan länge ett par ordentliga kängor på min mentala vill-ha-lista. Och om jag hade stannat vid kängorna hade det inte blivit obscent dyrt men eftersom några saker till råkade hamna på den där listan så stack notan iväg lite uppåt. Fast vad gör det om 100 år?
Om jag hade fått leva så länge till är jag säker på att både kängor och byxor hade hängt med!

Och eftersom jag är ledig från jobb idag var ju en liten vandring på sin plats. Jag skulle tro att det är minst 10 år sedan jag var på Balsberget sist men det kommer antagligen inte ens dröja 10 dagar förrän jag är där igen. Jag hade glömt hur underbart vackert och rofyllt där är.

Själv är bäste dräng

sägs det ju och med dagens gissningsobjekt kan man sköta om sin huvudmassage på egen hand. För visst var det en huvudkliare/huvudmassör och allra snabbast med rätt svar var Kolonilotta som får tre poäng. Övriga med rätt svar får två.

Och visst är den skön den lilla filuren - särskilt om någon annan sköter själva arbetet så att man bara kan sitta och njuta ♥

På prispallen just nu står Elin W överst med 12 poäng, på andra plats hittar jag Gems of my life-Susanne på 10 poäng och tredje platsen delas av Jennie, Jeanette (Marskulla), BP och Kolonilotta som har vars sex poäng. Övriga deltagare har mellan 1-5 poäng vardera men det finns alltid chans för vinst - det är många tisdagar kvar innan årets slut!

För övrigt är jag ledig i dag och har spenderat förmiddagen i sängen under filten och med TENS-apparaten satt i arbete. En bra bok har jag haft som sällskap och jag insåg att det nog blivit lite väl mycket plattläsning på sistone när jag försökte vända blad i boken genom att försiktigt toucha på boksidan!! Ett gott skratt fick jag mig i alla fall.

Efter lunch hade jag en diskussion med Herr Ischias och jag gick (som vanligt) segrande ur striden. Dels för att jag är envisare än honom och dels för att det var enda sättet att ta mig hem från verkstaden där jag lämnat min bil för bromsbyte.......

Nu ska jag titta in till er!!

Bättre och bättre dag för dag :-)

Det är inte min allra starkaste egenskap att lyssna på min kropp. Det vet ni som hängt här ett tag.

Min envishet att bara köra på ligger på gränsen till dumhet och det har jag ju fått betala dyrt för. Det vet ni oxå. Både ni som hängt här ett tag och ni som finns i min närhet. 

Men jag börjar bli bättre. Det har jag varit tvungen att bli ur ren överlevnadssynpunkt och nu börjar det kännas ganska naturligt att lyssna på de signaler som min kropp ger mig.

De senaste dagarna har min ischias bestämt sig för att fucka upp hela mitt liv och i samråd med min kropp och min PT (OK det var mest min PT som bestämde....) har jag bestämt mig för att lägga all träning på is några dagar framöver. Det känns riktigt riktigt surt men jag gör mitt bästa för att acceptera sitatuionen. MEN promenera får och bör jag göra så det tar jag fasta på. Det blev en lång härlig runda i morse och jag är lyckligt lottad som har dessa underbara omgivningar att röra mig i!! Se själva :-)

Trots den tidiga timmen lyste solen och det blev en härlig start på denna första dag i september ♥

En månad jag hoppas kommer att bli minst lika härlig som den förra ♥

Mitt augusticollage från Instgram ♥

Skyltsöndag

Av anledningar som vi inte behöver gå in på här och nu blev det ytterst lite sömn i natt. Typ 4 timmar hanns med innan jag min vana trogen vaknade kl 07,00. Lägg till provspringning nummer ett av halvmaran - som trots sömnbrist gick riktigt bra -  så kan du förstå att jag är trött nu när klockan passerat kvällsmat....

Men veckans skyltar ska jag orka dela med mig av innan jag däckar.
Håll tillgodo!

Ett bidrag från min man :-)

På ÖoB säljer de något som heter smaks. Jag vet inte vad det är men under texten ligger det toapapper i alla fall!

Vi har fått nya skyltar i centrum! 

Ingen skylt men jag måste visa hur pigg min man och hans nya kompis var efter avslutad halvmara i Halmstad igår!!

Ni får ingen bild på mig efter min avslutade halvmara i dag för jag var långt ifrån lika pigg som min man var. Efter 17 km sa kroppen stopp och sen fick pannbenet göra resten. Min målsättning var att klara det under 2.5 timmar och det gick ju i alla fall vägen!!

På torsdag börjar livet så smått återgå till det normala när mina ungdomar börjar skolan och min förhopppning är att även mitt bloggande ska återgå till det normala. Den som hänger kvar får se!!

Stor söndagskram till dig som tittar förbi i kväll ♥

30 mil utan skavsår!!

I morse blev jag äntligen klar med Vätternrundan. Sen den 14 april har jag cyklat 30 mil och jag kan för mitt liv inte förstå att det finns människor som orkar göra det i ett sträck!! Nog för att mitt pannben är tjockt och att jag är sjukt envis men det hade jag (nog) aldrig klarat av.

Nu laddar jag för Vansbrosimmet som börjar den 25 juli. Eftersom jag inte är något stort fan av att simma tänker jag använda roddmaskinen på gymet i stället. 15 minuter på den motsvarar 250 meters simning så det blir ju lätt att hålla koll!!

Något annat som jag faktiskt inte heller är något stort fan av är fotboll. Vågar man ens säga det högt så här i EM-tider?? Fast att hålla i några fotbollar går ju bra i alla fall. Jag är ju inte rädd för dem eller så  - jag förstår inte bara tjusningen med att jaga efter dem.....

Det finns ju fler bokstäver i alfabetet!!

Om jag inte berättat det så har jag (såklart) anmält mig till ICA-klassikern där första delmomentet är att cykla Vätternrundan dvs 30 mil på nio veckor.
Idag ska jag jobba 11-18 och det är en perfekt dag för att cykla till jobbet.
Jag har laddat hela veckan men så igår  nämnde flertalet personer för mig att det skulle regna idag. Och det skulle regna mycket tydligen.
Det finns få saker jag avskyr så mycket som att cykla i regn men jag peppade mig själv att hålla fast vid min plan.
Igår kväll när jag kom hem från jobbet frågade min man om jag kunde hämta äldsta dottern efter dansen idag. Den slutar kl 18. Detta hade jag glömt att skriva in i min kalender och står det inte där så händer det inte.
Det kändes ju fånigt att min man ska köra in och hämta henne bara för att jag ska plåga mig själv med att cykla i ösregn så jag tänkte om.
Och med tanke på hur ont i rumpan jag fick efter morgonens 11 km på sadeln var det nog en bra idé. (det är 32 km turochretur till jobbet)

Om plan A inte fungerar så finns det ju trots allt många fler bokstäver i alfabetet!!

(Och nu kommer med all säkerhet regnet att lysa med sin frånvaro......)

Rätt svar på Guess What #11

Trots en katastrofal början på dagen blev det en riktigt bra dag till slut.
Ett extra trevligt möte hanns oxå med :-) Under detta möte blev jag påmind om att det bara är dryga halvåret kvar tills jag ska springa halvmaran i Köpenhamn så det får bli lite intervallträning på min crosstrainer strax. Det är ju flera månader sen jag gjorde någon som helst konditionshöjande träning så nu får det nog börja hända saker igen :-)

Men först ska jag såklart berätta vad det var jag hade fotograferat egentligen??
Jo det var ju min "stumpastake" i gjutjärn med tillhörande värmeljus!

Ingen gissade helt rätt denna veckan men Linda och Znogge får vars ett poäng för att de var nära.

Stor kram till dig som tittar förbi ikväll ♥

Fake it until you make it!

Just nu sitter jag i uterummet och tittar på mina tre ungdomar som badar i poolen och försöker intala sig att 18-gradigt vatten och några stackars solstrimmor var femte minut är sommar när den är som bäst.

- Kom mamma!! Det är inte så kallt efter en stund!!

Eeeeh det kan kanske bero på att ni har tappat känseln?!?

Fast om vi bortser från det så tror jag att de kanske är något på spåren. Om man låtsas något tillräckligt länge så kanske det blir sanning till sist?!?
I så fall ska jag från och med denna sekund låtsas att jag inte alls känner mig som en urvriden disktrasa och att det inte alls känns som en hel evighet tills min semester....

Fast trots Wettex-status gick det riktigt bra på morgonens löpning!! För nu kan jag nog kalla det för löpning?!?

Jag ska väl inte klaga då......

Kommer ni ihåg att jag berättade om shortsmannen för ett tag sen? Han som envisas med att jucka på en Pilatesboll mitt framför näsan på mig när jag stretchar?
Jag har pratat med en kvinnlig arbetskamrat som även hon tränar på mitt gym.
Jag ska tydligen vara glad att han inte pratar med mig om vi säger så......

För övrigt hände det en annan jätteroligt sak på gymet i dag. Den kan du läsa om genom att trycka här! (◄länk)

One (almost) down - four to go!

Så här på min första lediga dag av fem har jag både det ena och det andra.

Dagen började som alla andra fredagar på gymet och direkt efter gick jag en våning ner för att få en välbehövlig massage. Efter det en liten fredagshandling där jag lyckades scanna både bananerna och trosorna till dottern två gånger vilket resulterade i en onödigt dyr kasse med hem. Nu ska jag bara komma ihåg att fixa till det på onsdag innan jag börjar jobba vilket känns som ett projekt som är dömt att misslyckas......

I morgon åker vi eventuellt på en liten utflykt om vädret tillåter. Annars får vi tänka om. I vilket fall som helst ska vi fika på ananaspaj, den står i ugnen just nu.   M U M S!!!

För övrigt är det ju fredag i dag och jag har efter noga övervägande bestämt mig för att återuppta fredagsfräckisarna här på bloggen. Den senaste tiden har jag nöjt mig med att lägga ut en fräckis i bildformat på Instagram och Facebook så ni som har koll på mig där sätter väl morgonkaffet i fel strupe varje fredagsmorgon. Men här på bloggen kommer jag att återgå till det skrivna ordet!!

Tre små söta 2-åriga pojkar lekte i sandlådan medan deras mammor stod vid sidan om och pratade om sina drömmar. 

Den ena modern sa: - Åh, jag hoppas att min son blir brandman när han blir stor. Då gör han verkligen nytta för samhället.

Den andra mamman sa då: - Jag hoppas att min son blir psykolog. Då finns han till för människor som krisar.

Då utbrister den tredje mamman: - Min son ska bli fotbollsproffs i italienska ligan. Tänk er! Det är slutspelsmatch och min son ska lägga den avgörande straffen. Han tar sats..och skjuter 3 METER ÖVER!! 10 000 italienare ställer sig upp och skriker "VI SKA KN**LA DIN MORSA!"..och det är då JAG kommer in i bilden!

Ha den allra bästa fortsättningen på din fredag ♥

Bara jag inte blir grön......

I morse på gymet kände jag att det bar dags att öka på vikterna lite grann.
På maskinerna och på hantlarna var det ju ingen konst att veta hur mycket jag ökade.
Det vet ni som styrketränar.
Och ni som inte gör det kan säkert gissa varför.
Och ni som inte kan gissa får fundera en stund till.
När det var dags att göra knäböj insåg jag att jag det blev lite problematiskt.
Jag kunde inte använda den stången jag brukar eftersom att det inte går att lägga på fler vikter på den.
Istället tog jag en annan stång som jag trodde vägde detsamma som min vanliga dvs 10 kg.
Efter avslutat pass frågade jag instruktören om det stämde att den stången vägde 10 kg.
Han flinade till och berättade att det gjorde den då rakt inte.
Den vägde....... 20 kg!

Mind over matter!!

Det här kan jag nog vänja mig vid!!

Jag har ju påbörjat projekt bygga muskler och till hjälp har jag en kvinna som kan allt (?) om mat och träning nämligen Olga Rönnberg. 

Jag har köpt hennes bok "Styrka för kvinnor" och såklart följer jag även hennes kostråd. Jag menar att jag lägger ju inte massa tid i gymet för att sen sabba det med maten.

Och såna här mellis kan jag absolut vänja mig vid!! 

Jag skulle vilja

sova några timmar till och sen titta på gårdagens avsnitt av Idol som jag missade eftersom jag jobbade till långt efter det var slut.
Men se det går inte.
För jag har lovat mig själv att jag ska cykla till jobbet varje dag det passar med mitt övriga liv och då det är hyfsat väder.
I dag passar det med mitt övriga liv och inte ett jäkla regnmoln så långt ögat kan nå.
Och ni vet ju förstås vad det betyder.
Har man lovat så har man.
Även om det bara är till sig själv.
För jag tycker inte att jag själv är så bara.
Jag tycker det är minst lika viktigt att hålla mina löften till mig själv som att hålla mina löften till någon annan.
Och eftersom jag tycker det så ska jag cykla till jobb i dag.
Och eftersom jag tycker det ska jag aldrig någonsin lova mig själv att sluta äta godis.

På tal om träning

I dag fick det bli en ofrivillig vilodag.

I går hade jag en riktigt dålig dag.

Därför blev jag inte särskilt förvånad när jag trampade på en glasskärva när jag kom hem. Såklart var jag barfota.

Dessvärre gör det skitont att stödja på foten i dag och det med träning kan jag bara drömma om......

I kväll blir det nog ett snedsteg eller två....

...för i dag har jag hämtat mina nya glasögon.
Ni som använder glasögon vet hur det känns att få nya.
Särskilt om de gamla hade några år på nacken och om synen förändrats ganska rejält till det sämre.

Så för säkerhets skull tar jag kvällens träningspass inomhus. På min crosstrainer. Jag tänker inte riskera att snubbla över något i skogen.

I går kväll snubblade jag över dessa.

Fast dem såg jag även med de gamla glasögonen. 

En alldeles utmärkt uppstart!!

Min första semesterdag flöt på alldeles utan missöden!
Den började med frukost på ett att mina absoluta favoritställen i vårt hus - verandan.
Efter frukost fortsatt dagen på ett av mina absoluta favoritställen i hela världen - en lång skogspromenad.
Sedan spenderade jag några timmar i solstolen, lyssnades på några av min absoluta favoritpersoner i hela världen - två av mina barn och ett bonusbarn i form av kompis till dottern som härjade i poolen.
Efter kvällsmaten cyklade ett helt gäng av mina absoluta favoritgrannar tillsammans med oss ner till Åhus.
Där åt vi en av mina absoluta favoriträtter - en STOR strut med massa glass och hela viddevippen doppad i choklad.
När vi ändå var vid havet passade småtjejerna på att göra något som vid högre temperaturer är en av mina absoluta favoritsysselsättningar - bada.
När vi cyklade hem igen fick vi stanna och lämna företräde åt ett gäng som jag inte på något vis i världen kan komma på hur de skulle kunna vara min favoriter på något sätt. Inte ens på tallriken.
Kvällen avrundades med lite mys tillsammans med ett av mina absoluta favoritdjur.

Och med tanke på att det sägs bli bättre och bättre dag för dag så undrar jag hur jag någonsin ska kunna återvända till vardagen igen!!

Var sak har sin tid.

Nu har jag

• varit iväg och infrabastat en timme för att det bestämde jag mig för i går kväll och för att det är så himla skönt
• skickat iväg deklarationen för att det började verkligen bli hög tid för det
• solat en stund för att jag är så himla blek
• sprungit en liten runda för att jag hade myror i brallan men det var egentligen för varmt
• blivit lite generad för att jag fick en väldigt fin komplimang på Facebook

Men nu väntar andra uppgifter i minst en timme framåt.

Fröken sockertopp

Fyra låååååånga dagar på jobbet och 3 147 439 bitar godis senare är det då dags för mig att fira lite påsk.
Firandet går till så att mannen ligger i soffan och är förkyld, äldsta dottern har stuckit iväg till kompis, sonen sitter vid sin dator och yngsta dottern yrar mest runt och påstår att hon är hungrig.
Själv har jag gjort något helt annat.

För om man äter 3 147 439 godisbitar på fyra dagar så krävs det lite motprestation på den femte dagen...... Särskilt om det med all säkerhet slinker ner några bitar till innan solnedgången......

Nu är jag fit for fight igen

OJ vad jag behövde en ledig dag igår.
Jag gjorde allt det där jag föresatte mig och tack vare (?) att yngsta dottern glömde sina gympaskor fick jag en riktigt tidig start på min lediga dag.
Jag var på plats när badhuset öppnade kl 8, satt en hel underbar timme i infrabastun och bara njöt av att vara själv och att det var alldeles tyst. Ja det var faktiskt alldeles tyst - inga skolklasser som badar så tidigt tydligen.

När jag kom hem tog jag ett ryck i tvättstugan som blivit försummad - för att inte säga alldeles bortglömd - sista tiden. För första gången på jag vet inte när var den helt tom. Varken ren eller smutsig tvätt så långt ögat nådde.

Synd bara att det havererade fullständigt några timmar senare när tre styck skolungdomar som alla haft gympa kom hem.......

Någon film blev det inte. Däremot tittade jag på ett avsnitt av Lyxfällan och ett avsnitt av Arga snickaren. Vilka puckade människor det finns!! Precis enligt plan åt jag mina Minstrel när jag tittade. Fast påsen var såklart tom redan innan första reklampausen......

Eftersom det regnade och blåste precis hela dagen struntade jag i den där joggingrundan och ställde mig på crosstrainern i stället. Något var jag ju tvungen att göra när jag precis tryckt i mig 854 kalorier på en kvart. Engelsk choklad är tydligen en bra uppvärmning och jag funderar på om jag ska ändra det där målet "Göra en mil på crosstrainern på 45 minuter"?!?

(Ja jag veeeet att jag inte är 30 längre!! Det är förinställt och jag glömmer alltid att ändra det.)

Sen kom Alice hem och då fick jag fräscha upp mina kunskaper om Vikingatiden som hon har prov på i dag. Håll gärna en tumme för henne om du har tid.

Sedan blev jag satt på prov. Alice ville laga kvällsmat alldeles själv och eftersom jag inte har några som helst kontrollbehov hade jag inga som helst problem med att hålla mig utanför. Eehh....Vi tar det där från början.....
Alice vill laga kvällsmat alldeles själv och det gjorde hon med den äran. Hon följde receptet till punkt och pricka, hon gräddade pannkakor, hackade lök och stekte köttfärssås helt på egen hand medans mamman satt i ett annat rum och kallsvettades. Resultatet blev en pannkakslasagne som var minst lika god som mammans. Inte dåligt för en tjej på 9 år!! Och inte helt dåligt för en mamma på 40 år med vissa kontrollbehov!

Ha det bäst!!

Tråkigt besked

Jag är ju inte den gnälliga typen så de flesta av er vet antagligen inte att jag har mycket problem med min vänstra axel. Och varför inte när allt annat är kasst på vänster sida?? Hjärta, knä osv.....
I vilket fall som helst började det för snart 20 år sedan med en muskelinflammation som nog aldrig läkte ut som den skulle och sen dess har jag haft ont.
Vid fler tillfällen än vad jag kan räkna har jag försökt att träna upp lite muskler i axlarna i tron om att det skulle hjälpa. Men det enda som hänt efter de försöken är att jag fått ännu ondare.
Förra veckan var jag på massage hos en ny massör och hon var helt förundrad över hur mycket spänningar jag hade på hela vänster sida. Hon rekommenderade mig därför att gå till hennes kollega Gunilla som behandlar olika sorters åkommor med laser. Och hos henne har jag varit idag.....
Vilket resulterade i att istället för att vara på väg mot badmintonträning med min man ligger jag på soffan, har ont som fanken i axeln och tycker oerhört synd om mig själv.
Efter att ha känt och klämt konstaterade Gunilla att det inte fanns så mycket hopp för min axel. Jag var otroligt spänd och hade ofantligt många muskelknutor i hela axelpartiet. Hon är ganska så säker på att hon kan göra mig hyfsat smärtfri men inte så mycket mer. Jag kommer inte ihåg alla fina namn hon nämnde och jag kan inte förklara det lika bra som hon gjorde men kontentan av det hela är att någon styrketräning eller träning whatsoever där mina armar är över axelhöjd eller rakt framför kroppen kan jag bara fetglömma!! Träna badminton fick jag dock fortsätta med eftersom jag är högerhänt. Yeah!!
Fast ikväll blir det som sagt ingen badminton. Ikväll blir det soffa, TV och antagligen en hel del choklad. Eftersom det är så himla synd om mig. Visst?!?