Häromdagen läste jag en status på Facebook som var precis vad jag behövde höra den dagen.
Don't count the days, make the days count...
Om jag inte har helt fel för mig så var det Muhammad Ali som sa dessa kloka ord en gång i tiden.
Jag försöker verkligen att få alla mina dagar att räknas. Ibland tänker jag tillbaka på hur många dagar som bara gick till spillo när jag var sjukskriven i väntan på min hjärtoperation och då känns det ännu mer viktigt att fylla dagen med meningsfulla saker. Det behöver inte vara stora saker, att hela familjen sitter kvar vid matbordet några extra minuter och pratar om dagen som varit räcker alldeles utmärkt. Tillbringa en stund med någon man tycker om eller ringa det där telefonsamtalet om så bara för att säga hej.
Fast jag tycker även att det är viktigt att ha något att längta efter. En resa, en heldag med väninnorna på ett shoppingcenter eller en lördagskväll tillsammans med fina vänner. Och när jag längtar så räknar jag dagarna. Så jag tänker att det måste vara OK att göra både och? Både att räkna dagarna och att göra så att dagarna räknas.
Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Känn dig fri att hålla med eller att tycka annorlunda - det går bra vilket som!! Det viktiga är att du lämnar en kommentar som speglar vad DU tycker och tänker! Det går alldeles utmärkt att lämna en kommentar fast du inte har en egen blogg eller ett Googlekonto!