Insikten om hur mycket detta kommer att röra till min vardag är inte heller direkt skrattretande. För i telefonen finns alla mina arbetstider, barnens tandläkartider, andra viktiga tider, telefonnummer till alla jag känner (typ) och sist men inte minst några presentkort som vi fick i bröllopspresent. Det roliga är (eller jag vet inte om det är så jävla roligt egentligen) att jag senast igår kväll tänkte att jag måste skriva ner presentkoderna omifallatt det händer något med telefonen. Och i morse var fanskapet helt dött!! Och såklart hade jag inte skrivit ner koderna, det stannade vid en tanke.
Alla vi som gillar Maria
tisdag 3 september 2013
Dum dummare dummast
Med gårdagens diss och hiss i minne konstaterar jag att det var tur att jag skrattade så mycket igår eftersom det inte kommer att bli så mycket av den varan idag. Insikten om hur dum en havererad Smart-phone är lockar inte direkt till skratt.
Insikten om hur mycket detta kommer att röra till min vardag är inte heller direkt skrattretande. För i telefonen finns alla mina arbetstider, barnens tandläkartider, andra viktiga tider, telefonnummer till alla jag känner (typ) och sist men inte minst några presentkort som vi fick i bröllopspresent. Det roliga är (eller jag vet inte om det är så jävla roligt egentligen) att jag senast igår kväll tänkte att jag måste skriva ner presentkoderna omifallatt det händer något med telefonen. Och i morse var fanskapet helt dött!! Och såklart hade jag inte skrivit ner koderna, det stannade vid en tanke.
Rubriken syftar på mig själv som är så dum att jag köper samma fabrikat på telefon igen fast jag hade så mycket bekymmer med den förra.........
Insikten om hur mycket detta kommer att röra till min vardag är inte heller direkt skrattretande. För i telefonen finns alla mina arbetstider, barnens tandläkartider, andra viktiga tider, telefonnummer till alla jag känner (typ) och sist men inte minst några presentkort som vi fick i bröllopspresent. Det roliga är (eller jag vet inte om det är så jävla roligt egentligen) att jag senast igår kväll tänkte att jag måste skriva ner presentkoderna omifallatt det händer något med telefonen. Och i morse var fanskapet helt dött!! Och såklart hade jag inte skrivit ner koderna, det stannade vid en tanke.
Etiketter:
Att vara Maria,
Murphy´s Law,
Teknikens under
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Just det skrämmer mig lite grann ibland - att jag är så beroende av en liten fånig teknisk pryl!
SvaraRaderaMen oh. :( En stor dislike på den!!
SvaraRaderaGår den inte att ladda om och starta på nytt med PIN kod.....för den har du väl inte skrivit upp i telefonen? Kanske en dum fråga men ofta glömmer man den enkla lösningen....
SvaraRaderaVar inte så hård mot dig- vem tusan är så ordningsam så de antecknar allt som finns i telefonen? Tekniska grejer får absolut inte krångla. Absolut inte kasta in handduken.
SvaraRaderaKram!