Barnarbete?? Jag kallar det att känna gemenskap

När man bor som vi gör - långt från all ära och redlighet -  händer det ganska ofta att barnen har vänner som stannar över helgen. Detta innebär dock inte att mina barn slipper sina sysslor de har på lördagar och söndagar. Kaninernas bur ska städas, bord ska dukas, diskmaskin ska tömmas och deras rum ska städas.

Jag minns när jag var i deras ålder och jag var hemma hos en viss kompis. När kompisen skulle göra något fick jag sitta på hennes rum och vänta på att hon skulle bli klar. Det hände ibland att de åt kvällsmat innan jag blev hämtad av mina föräldrar och även då fick jag sitta på hennes rum och vänta. Jag fick aldrig erbjudande om att få mat eller i alla fall att få sitta med vid bordet.

Vid denna tiden dansade jag folkdans. Ibland åkte vi till ålderdomshem och liknande inrättningar och hade uppvisning. Mina föräldrar hade oftast möjlighet att skjutsa men jag minns en gång när det inte löste sig. Jag fick då åka med Mona - en av dansledarna och hennes familj. Hennes man spelade fiol - eller var det kanske dragspel - när vi dansade och hennes dotter var med i danslaget. Vi skulle till några olika ställen denna dag och på väg till det ena stället körde vi förbi deras hus. Regnet hängde i luften och Mona bestämde sig för att tuta hem om och ta in tvätten som hängde ute på strecket. Mona, hennes man och dotter hoppade snabbt ur bilen och började ta ner tvätt. Jag satt lite osäker kvar. Då kallar Mona på mig att hon vill att jag ska komma och hjälpa till.
Jag minns än i dag den känslan som kom över mig då. Känslan som kom över mig när jag stod och vek lakan med Monas man. Känslan av att höra till. Känslan av att inte känna sig utanför.

Den känslan ser jag till att barnens vänner får när de är här. Ingen ska känna att de inte är välkomna eller att de är i vägen. Ska barnen sortera tvätt får kompisen hjälpa till. Jag är inte främmande för att be kompisen att gå ut med soporna eller att hämta posten. Skulle de vara så att vi äter kvällsmat innan de åker hem dukar vi såklart till kompisen med.

Sen har det även hänt att kompisen har sagt till mig att: Jag ska äta kvällsmat här! men det tar vi i ett annat inlägg....