Dagens fråga del II

Jo det var ju det här med telefoner.

I går jobbade jag ju. När jag lyssnade av min telefonsvarare på rasten hade en av dotterns kompisar ringt.

På min mobiltelefon.

När jag var på jobbet.

Dottern var ju såklart hemma.

Hemma där vi har både en hemtelefon samt dotterns egen mobiltelefon.

Det är lite tråkigt det här med att ringa på mobilen tycker jag.

Då ringer man ju direkt till den man vill prata med.

Man får inte chansen att byta några ord med kompisens trevliga sambo om det är han som svarar.

Eller prata en liten stund med deras treåriga dotter som alltid har något roligt att berätta.

Om jag bara vill prata bort en stund ringer jag på hemtelefonen.

Om personen i fråga har en sån såklart.

Svarar hen (Jag har bestämt mig - jag gillar hen!!) inte på hemtelefonen ringer jag inte på mobilen.

När jag bara vill prata en stund vill jag att kompisen ska kunna sätta sig i lugn och ro hemma i soffan - inte stå i kö på apoteket eller köra i 130 km/h på motorvägen.

Om det däremot gäller något viktigt - säg att jag behöver ringa till mamma för att få hjälp med ett recept eller fråga kompisen vad hon ska ha på sig på festen nästa helg - då ringer jag på mobilen.

Eller ja först ringer jag ju hem till dem men om de inte är hemma - då ringer jag på mobilen.

Hur gör du??