Forever Young

Snart är det 10 år sedan jag förlorade en av mina vänner.

Hon började i min klass 1981. Hon kom från Danmark och hade fortfarande lite småbarnshull kvar. Jag skäms ännu idag när jag tänker på hur jag och några andra tjejer i klassen informerade henne om att "danskt fläsk importeras inte till Sverige". Till vårt försvar vill jag säga att vi var 7-8 år gamla, mul-och-klöv-sjukan härjade i Danmark och det var faktiskt så att danskt kött importerades inte till Sverige men det är en dålig ursäkt för vårt beteende.....

Hon var en storsint person, förlät oss för våra taskiga ord  och snart blev vi vänner. Jag minns första gången jag följde med henne hem efter skolan. Hennes mamma var typ lika lång som jag och jag blev livrädd för hennes storebror. Han hade tandställning som gick ut ut munnen och spändes bak i nacken.

När hon hade födelsedagskalas bakade hennes mamma en tårta i form av en gubbe. När hon skar av huvudet på honom fick vi skrika så högt vi bara kunde och sen fick vi inte skrika mer på hela kalaset. Jag kommer inte ihåg om det funkade men jag kommer ihåg vilket öronbedövande oväsen vi förde under halshuggningen.

Vi gick på scouterna och varje onsdag följde jag med henne hem efter skolan så att vi kunde åka dit tillsammans. Vi satt på hennes rum hela eftermiddagen, pratade om killar och lyssnade på vår favoritlåt Forever Young med Alphaville om och omigen på hennes skivspelare.


När vi blev tonåringar hittade vi på mycket bus. Vi försökte dricka oss fulla på lättöl en lördagskväll på Venestads IP, vi fick smaka grogg av de äldre killarna på loppisfesten i Djurröd och vi plankade in i Åhusparken. Vi reste till Brighton på språkresa och hur gärna jag än vill så kan jag inte berätta hur roligt vi hade. Men om ni tänker er två lantisar - en på 14 och en på 15 - i en hyfsat stor stad i England......med två besök i London samt en helg i Paris så förstår ni ju att det är obeskrivbart! Man måste ha varit med för att förstå!

När vi blev äldre tappade vi kontakten ett tag. Hon flyttade tillbaka till Danmark och levde ett annat liv. Ett liv som jag och en annan kompis fick en liten inblick i då vi stack över till Köpenhamn en lördag i slutet på 90-talet. Vi hade en fantastisk helg med besök på Erotikmuseét och en helt galen natt på klubben Crazy Daisy!

1999 hände det som inte fick hända. En serie av händelser ledde till upptäckten av en hjärntumör. Tumören var av den aggressiva sorten och läkarna stod maktlösa. Det fanns en alternativ metod men min väninna var för ung(?) för att få denna behandling i Sverige. En insamling drogs igång för att bekosta en behandling i Tyskland men tiden och livet rann iväg....

Jag träffade henne några månader innan hon dog. Vi träffades hemma hos samma kompis som var med i Köpenhamn. Även denna gång blev det fest och mycket prat om allt vi varit med om tillsammans genom åren. Hon hade ett hårband för att inte ärret skulle synas och jag minns henne som vacker och full av liv!

Sin sista tid tillbringade hon på ett hospice i Köpenhamn och den 7 oktober 2001 somnade hon in för alltid.

Hon blev bara 28 år.

Hon hade hela livet framför sig men ödet ville annorlunda.

Jag kommer aldrig att glömma min vän, hon lever kvar i mitt minne och där kommer hon för alltid att vara Forever Young....