En bild och 1000 ord #17 - Den där om Grekland

1989 åkte jag till Grekland med min familj. Vi skulle åka och hälsa på min faster och hennes familj som bodde där. Eftersom min pappa var jätterädd för att flyga inhandlades en Volkswagenbuss och vi rullade helt sonika hela vägen dit. Eller ja - det blev väl någon färja här och där eftersom detta var långt innan Öresundsbron ens var påtänkt men ni fattar vad jag menar.
Jag tänker inte ge mig in på så många beskrivande detaljer kring resan ner. Dels för att jag inte ens minns dem och dels för att om jag tror att jag minns dem kommer de antagligen att vara efterkonstruerade och min storasyster med superminnet kommer att behöva ställa allt tillrätta i sina kommentarer ;-)

Men vad jag faktiskt minns är att tulltjänstemannen vid den grekiska gränsen flörtade hejvilt med mig och gav mig persikor. Jag var vid denna tiden 15 år - jag vet inte hur gammal man måste vara för att bli tulltjänsteman men jag är ganska säker på att han var mycket äldre än mig i alla fall...... Vad jag oxå minns är hur mycket jag skämdes när min pappa sträckte fram sina händer med en frågande min i ansiktet och undrade varför inte han fick några.....

En annan sak jag minns är att lappen med telefonnumret till min pappas storassyster låg kvar hemma på köksbordet men tack vare min pappas helt fenomenala sifferminne kom de snart och mötte upp oss.

Vi stannade någon dag i Thessaloniki och sedan åkte båda familjerna vidare till Halkidiki där vi skulle spendera en vecka. Eller två? Herregud vilket dåligt minne jag har.....

En kväll skulle vi i alla fall gå på restaurang och eftersom vi var så många fick vi ungdomar sitta vi ett bord och föräldrar samt yngre barn fick sitta vid ett annat. Min lillasyster Hanna var tre år gammal och satt såklart vid vuxenbordet. Min pappa brukade kalla henne Hannimoon vilket jag snabbt gjorde om till Moonis och hade tillochmed en liten trudilutt som hon gillade skarpt när jag sjöng för henne.
Ganska så snabbt kom kyparna in med bruna porslingbringare ( och det kommer jag ihåg??) och ställde på borden. I dem fanns en jättegod saft med äppelbitar. Ungdomsbringaren tömdes snabbt (det var ju varmt!!) och ganska snart därefter började jag känna mig lite vimmelkantig. Det kan absolut bero på att det såklart inte var saft i bringaren - det var SANGRIA!!

Jag bestämde mig för att få kontakt med min lillasyster vid andra bordet och började kalla på henne. Enda problemet var att jag använde hennes smeknamn - Moonis - och att jag på grund av "saften" var ganska högljudd OCH att Moonis låter VÄLDIGT likt ett VÄLDIGT fult ord på greksiska.......

På bilden ser ni min storasyster och min kusin Sofia som gör sitt bästa för att hålla mig upprätt för fotot ;-)