Tjugoen dagar av saknad.
Tjugoen dagar som rullat på precis som om ingenting hänt.
Tjugoen dagar då jag förbannat livet för att det är så jäkla orättvist.
Tjugoen dagar då jag älskat livet för att jag har en underbar familj och världens bästa vänner omkring mig.
Tjugoen dagar då jag stundtals alldeles glömt bort att min pappa är död.
Tjugoen dagar då jag börjat gråta varje gång jag hört "Jag och min far" med Magnus Uggla på radion.
Det finns en tjej på mitt jobb som är otroligt begåvad på att rita.
När hon hörde att jag satt vid min pappas dödsbädd ritade hon en ängel till mig.
Jag fick den igår.
Det är en helt vanlig men alldeles ovanlig ängel.
Precis som min pappa ♥
(Vill du titta in till konstnärinnan kan du göra det om du trycker HÄR!!)
Kram!
SvaraRaderaDet är märkligt att livet ändå bara tycks gå vidare trots allt :)
SvaraRaderaKram Milla
Kramar ♥
SvaraRaderaStor kram till dig, vilken vacker ängel.
SvaraRadera