Förlåt mig....

Året är 1992. Det är lördag natt. Eller söndag morgon om vi ska vara riktigt noga.

Jag och mina kompisar har varit ute och festat. Nu är vi på Parisararen för att äta lite nattamat innan vi drar oss hemåt.

Som alla andra tjejer har jag en miljon grejer i min handväska och när jag inte hittar tillräckligt med pengar vänder jag uppochner på den så att hela härligheten ramlar ut. Cigaretter, läppstift, tuggummi, pengar, smink och en engångsrakhyvel.

Vid ett av borden sitter ett helt gäng MC-knuttar. En av dem sitter stolt och fingrar på ett ganska långt getskägg. I övriga ansiktet är han relativt fjunig så det har nog tagit lång tid att samla ihop till tofsen som pryder hans haka.

Någon i hans gäng får syn på min rakhyvel och tycker att jag ska raka av det där getskägget. Om jag vågar......

Så du MC-knutte vars skägg jag rakade av en lördagsnatt på Parisarens gatukök 1992 - förlåt!!

Jag vet att det är föga tröst för dig men till största delen var det din kompis fel. Han tvingade mig i stort sett att göra det. Han sa ju de magiska orden - om du vågar....