Alla vi som gillar Maria

lördag 19 mars 2016

En bild och 1000 ord #10 - den där om barnarbete

När jag träffade Joakim för lite mer än 13 år sedan bodde jag i ett hus strax utanför centrala Kristianstad. Ganska så direkt efter vi flyttat ihop började vi leta efter ett hus lite utanför stan. Som jag har skrivit innan var det viktigt - framför allt för mig -  att våra barn skulle gå i en byskola så det var en av kriterierna som vårt nya hus skulle uppfylla.
Men något nytt hus blev det verkligen inte.
Vi hittade ett hus från 1920 med STORT renoveringsbehov. Vi föll direkt båda två. Jag föll för läget och Joakim föll för alla möjligheter han såg. Joakims pappa försökte att få oss att förstå hur mycket jobb som låg framför oss men vi lyssnade inte på det örat.

Dagen efter visningen ringde jag till mäklaren och sa att vi var intresserade. Det visade sig då att säljaren redan lovat att sälja huset till någon som visat intresse redan på visningen. Vi blev bestörta och ville få till en budgivning. Det var dock inte säljaren intresserad av utan han ville hålla sitt ord till den som var hetast på gröten. Det gick någon vecka och vi gjorde vårt bästa för att glömma huset. Vi tittade på några andra objekt men inget som kom i närheten av "vårt" hus. Plötsligt en dag ringde mäklaren och berättade att den första köparen dragit sig ur köpet eftersom husbesiktningen visade att det var fel på husets syllar. Och eftersom vi var nummer två att ha visat intresse ville säljaren låta oss få första tjing på huset istället för att lägga ut det på marknaden igen. Och dessutom fixade han till felet och drog av lite på priset!! Vi som tyckte att säljaren varit lite korkad som inte ville få ut så mycket som möjligt av försäljningen ändrade genast uppfattning nu när det var VI som fick köpa! Vi bestämde oss för att slå till på direkten och några veckor senare ägde vi vårt första (och antagligen/förhoppningsvis sista) gemensamma hus!!

Då jag redan skrivit en hel del inlägg om vår husrenovering under etiketten "Vårt fina hus" tänker jag inte gå in på den idag. I inläggen "Från koja till slott del 1 & 2" visar jag några före/efter bilder på vårt hus. (Jag gick själv precis tillbaks för att kolla och insåg att det nog kommer fler inlägg i den kategorin så småningon......)

Men tillbaka till dagens story! I en så omfattande husrenovering som vi har gjort blir det ju en hel del att göra även utomhus. Inte minst att återställa gräsmatta och uppfart efter oräkneliga lastbilar och maskiner som fördärvat och ställt till. Vi fick beställa hem släplass med grus för att jämna till efter alla hjulspår och elände. För att platta till och göra jämnt lånade Joakim hem en vält som han fyllde med stenplattor för att tynga ner ordentligt. Men när det inte blev tillräckligt tungt erbjöd sig barnen att dra sitt strå till stacken.





Det där med barnarbete kan ju vara riktigt roligt!!

10 kommentarer:

  1. Vilken underbar bild på barnen! SÅ mycket glädje där ryms inuti!
    Det är sant att en bild kan säga mer än en massa ord.
    Ha en fin helg, kram!

    SvaraRadera
  2. Härlig bild, det är ju så roligt att få hjälpa till :)

    SvaraRadera
  3. Vad roligt att huset blev ert även om det var en del mankeliman innan . Och ni har ju verkligen lagt mer er själ här. Har bara börjat läsa, men kommer att fortsätta.
    Perfekt med glada och hjälpsamma barn. Härlig bild!
    Kram!

    SvaraRadera
  4. Vad kul att se alla bilder före och efter! :)
    Har också bott i ett renoveringsobjekt i flera år ... Sedan fick vi en tomt och byggde nytt. :)

    SvaraRadera
  5. så himla kul med renoveringsobjekt. Har totalrenoverats ett hus från 1935.

    SvaraRadera
  6. Gillar man att renovera och inte har tummen mitt i handen är det ju ett drömprojekt ni genomförde. Dessutom var det ju ert drömhus och är det fortfarande. Bra gjort!

    SvaraRadera

  7. Kul berättelse och det var nog meningen att just ni skulle ha huset.

    Kram ❤

    SvaraRadera
  8. Härligt inlägg i både ord och bild - tänk att drömhuset blev ert!
    Underbar bild på glada barn!
    Ha en fin söndag!
    Kram

    SvaraRadera
  9. Vilket trevlig inlägg! Det här med renoveringar är ett spännande kapitel. Både att läsa och göra. Även om det kan vara prövosamt. Fin söndag till dig. Kramen.

    SvaraRadera
  10. Fina ungar och härlig bild! själv bor jag i ett hus som behöver renoveras halvmycket och jag avskyr det helmycket..

    SvaraRadera

Känn dig fri att hålla med eller att tycka annorlunda - det går bra vilket som!! Det viktiga är att du lämnar en kommentar som speglar vad DU tycker och tänker! Det går alldeles utmärkt att lämna en kommentar fast du inte har en egen blogg eller ett Googlekonto!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...