Min äldsta dotter var på skoldisco i fredags. Tyvärr jobbade jag kväll och hade inte möjlighet att vara hemma och tillsammans med henne vända uppochner på garderoben för att hitta de ultimata discokläderna och fixa den rätta looken. Hennes pappa fick inte heller chansen att visa vad han gick för eftersom dottern försvann hem till en kompis istället. På väg hem från jobbet plingar det till i telefonen och jag får upp en bild på min dotter och hennes två kompisar i full discomundering! Vilken tur att kompisens mamma, precis som jag, dokumenterar ALLT med sin kamera!! När jag såg deras förväntansfulla miner tänkte jag tillbaka på mitt första skoldisco.
Året var 1984 (tror jag) och det var disco i den gamla byskolan som annars användes av byns tanter när de hade syjunta. Jag fick låna min storasysters nätstrumpbyxor och hennes röda högklackade skor. Jag hade ont i fötterna redan när pappa släppte av mig utanför skolan där mina kompisar fnissande stod och väntade på mig. Någon hade lånat sin storasysters smink, andra hade liksom jag fått på sig högklackade skor och allas kinder lyste röda av förväntan inför kvällen. Efter en stund vågade vi oss in i lokalen - killarna stod och hängde i ett hörn och tjejerna i ett annat. I början var alla lite försiktiga men när det blev dags för danstävling och fröken tryckte i en kassett med AC/DC då började det hända saker. Jag dansade till T.N.T och försökte ignorera hur ont jag hade i mina fötter. Vem som vann danstävlingen kommer jag inte ihåg men OJ vad roligt vi hade. Hela kvällen hade jag gått och sneglat på Jonas - en kille i 5:an som jag var kär i. Gissa om jag fick fjärilar i magen när han kom och bjöd upp mig på sista dansen - jag vill minnas att det var "My oh My" med Slade och jag hoppades att musiken aldrig skulle ta slut.( Låten som kunde trolla bort skoskav!!)
Tydligen går det inte till såhär på dagens skoldisco, min dotter rynkade på näsan när jag frågade om hon hade dansat med någon kille. Jag är välsignad med en dotter som mer än gärna berättar allt som händer i hennes liv och allt som rör sig i hennes huvud så jag fick reda på in i minsta detalj vad som hänt på det här discot och nu måste jag bli en av dessa bakåtsträvare som säger:
Det var bättre förr!!
Kul att du börjat blogga, Maria! :)
SvaraRadera