Nya vänner!!

Min yngsta dotter går på en fantastisk liten friskola som verkligen är en källa till glädje i vår familj. För några veckor sen fick alla barnen på skolan möjlighet att prova på att vara konstnärer tack vare en eldsjäl som heter Amina. Hon har en chokladstudio och arbetar - som namnet antyder - med choklad. Hon hjälpte barnen att skapa konstverk i choklad och bjöd sedan in alla föräldrar på vernissage med bubbel och chokladchips.

När jag går runt i hennes mysiga lilla affär/café så ser jag en skylt om att hon har chokladfrukost sista lördagen i varje månad. Jag är (som de flesta kvinnor) väldigt förtjust i choklad och tyckte att detta lät nästan för bra för att vara sant. Jag hör runt omkring mig hur andra mammor som har uppmärksammat samma skylt  börjar tissla och tassla om hur trevligt det hade varit att prova på. Innan någon drar den felaktiga slutsatsen att det bara var mammor på vernissagen vill jag påpeka att så var inte fallet. Papporna var där men av någon outgrundlig anledning verkade de inte alls bry sig om denna skylt som skapade så stor tumult hos mammorna. Innan vi alla åkte på varsitt håll har vi betstämt lite halvt om halvt att vi ska prova på den där frukosten "någon gång".

Jodå, redan samma kväll är det en av mammorna som kollar av om det finns något intresse av att träffas och frossa i choklad. (Åååh, vad jag gillar Facebook!!) Givetvis fanns det intresserade men av olika anledningar blev vi bara tre stycken som fick agera försökskaniner. Det ska nämnas att jag och dessa två mammor har bara träffas i "skol och barn-sammanhang" innan - utlämnade åt endast vår egen sociala kompetens har vi bara varit på Facebook, aldrig "in real life".

Väl på plats lät vi oss väl njuta av chokladscones, chokladvåfflor med chokladkräm, chokladte med chokladhonung, fil med chokladmusli och fruktsallad med vit choklad. Vilken upplevelse - chokladfrukost hemma hos mig innebär köpebröd med Nutella och ett glas O´boy. Mitt sällskap var oxå en upplevelse i sig, timmarna tillsammans med dessa två härliga tjejer bjöd på både skratt och tårar. Vi hade med lätthet kunnat sitta några timmar till men verkligheten pockade på uppmärksamhet och det var dags att bryta upp. Vi skildes åt med ett löfte om repris inom en snar framtid.

Visst är det en härlig känsla när du träffar en eller flera personer som du vet att du kommer att "klicka" med. Innan du vet ordet av har du vänt ut och in på dig själv och de har gjort detsamma. De här personerna ser egenskaper hos dig som du och dina vänner är så vana vid att de kanske inte uppskattas lika mycket som de borde. Det är ju så lätt att bli hemmablind och ta personer för givna.

Tro nu inte på något vis att jag förringar mina "gamla" vänner för så är absolut inte fallet. Jag värdesätter alla mina vänner - gamla, nya och blivande!!

Kram Maria