Alla vi som gillar Maria

lördag 23 januari 2016

En bild och 1000 ord #2 (fast idag blev det två eftersom jag har tre barn!!) - den där om skolstarten






Bilderna är tagna augusti 2006 respektive 2010 och det är mina barns första dag i skolan. På översta bilden visar Pontus och Julia stolt upp sina skolväskor när de står och väntar på en skolbuss som aldrig kom eftersom kommunen missat att vi flyttat in på en adress där det inte funnits skolbarn innan. Nedre bilden visar dottern som har längtat efter skolstart hela sommaren och så där sur blev hon när fröken berättade att hon inte fick någon läxa första skoldagen.

Några år tidigare......

När jag var liten var jag väldigt smart. Jag kunde till exempel läsa när jag var fyra år. När det var dags för mina jämnåriga kompisar att börja i lekis (det hette faktiskt så på den tiden!!) fick jag börja första klass istället. Jag fick genomgå en rad olika tester och jag minns än i dag att det enda jag svarade fel på var vad "bunke" betydde. För mig betydde det en bunke med grus men för er rikssvenskar och även för mannen som rättade mitt test betydde det tydligen "skål". Hur många av er tar fram en bunke när ni ska vispa grädde?!? Jag tar i alla fall fram en skål jag!!

I vilket fall som helst fick jag börja i första klass på Rickarums skola. Det var en klass 1-3 skola, vi var 12 st i ettan och antagligen ungefär lika många i tvåan och trean. Vi hade världens snällaste fröken som hette Berit. Skolan låg låååååångt ut på landet och varje morgon åkte vi skolbuss med Christer Magister tio burkar klister. Jag träffar honom ganska ofta på jobbet och han reagerar fortfarande på det namnet!!

När jag började fjärde klass vad det dags att byta till Träne skola som låg just i Träne där jag bodde. Där fick vi en fröken som hette Inga-Maj. Hon var inte världens snällaste men vår vaktmästare Gunnel var jättesnäll. Varje morgon fick vi sjunga morgonpsalm och innan det var dags för lunch fick vi be bordsbön. Trots detta älskade jag min skola och cyklade dit med glädje varje dag.

När jag började högstadiet var det slut på byskolorna och vi bussades istället till Wä. Där var vi typ 25 elever i varje klass och minst fem klasser i varje årskull. Här hade vi olika klassrum och lärare för varje ämne och det var inte lätt för oss bönder att acklimatisera oss. Men till sist fann vi oss tillrätta och såklart gillade vi alla nyheter i form av uppehållsrum och skolcafé.


15 år senare........

När Alice föddes började jag och min man leta efter ett hus utanför stan. Vi hade inga direkta krav på var huset skulle ligga men jag ville gärna att våra barn skulle få förmånen att gå på en byskola sina första skolår. Och just där vi hittade det som skulle bli vårt drömhus fanns Sveriges äldsta byskola som fortfarande var i drift nämligen Trolle Ljungby skola. Vi förstod att den varit nedläggningshotad vid ett flertal tillfällen men att det var inget som tydde på att det skulle bli slag i saken så att säga. Våra tvillingar började på just Trolle Ljungby skola hösten 2006 och hade förmånen att gå sex terminer i en fantastisk miljö med underbara pedagoger innan politikerna i Kristianstads kommun fick för sig att de kunde spara några kronor genom att lägga ner vår älskade skola. Hela bygden slogs med näbbar och klor för att rädda den men vi fick erkänna oss besegrade och sommaren 2009 hölls en sista sommaravslutning. I kommunens regi vill säga.
För ett år senare slog Trolle Ljungby skola upp dörrarna igen nu som ett föräldrakooperativ. Med hjälp från hela bygden (ingen nämnd - ingen glömd) kunde vi åter öppna vår lilla byskola och precis i lagom tid till att vår yngsta skulle sätta sig i skolbänken!!

Idag blomstrar skolan och är en F-6 skola med tilllhörande förskola. Antalet elever ökar för varje år och jag hoppas att den kommer att få finnas kvar och drivas för all framtid ♥

PS Jag har förresten fått svaret på min röntgen och det kan du läsa om HÄR!

3 kommentarer:


  1. Vilka små söta charmtroll....

    Läste svaret....

    Kram på dig ♥

    SvaraRadera
  2. Vilken fin berättelse om byskolans vara eller icke vara och din och barnens uppväxt. Å vilka söta barn du har. Dom gjorde ni bra, du och din man:-)

    Å du måste vara ett riktigt geni med tanke på att du kunde läsa när du var fyra år. Duktig tjej! Tror nog att du är lika smart idag!

    PS. Läste svaret. Ja, vad kan man säga... Kram! DS.

    SvaraRadera
  3. Alltså dina barn är så fina !!!!
    Underbart sätt att berätta på älskar dessa livshistorier !!!!
    Hoppas du mår ok vännen !!!
    Längtar till vår helg :)
    Kram

    SvaraRadera

Känn dig fri att hålla med eller att tycka annorlunda - det går bra vilket som!! Det viktiga är att du lämnar en kommentar som speglar vad DU tycker och tänker! Det går alldeles utmärkt att lämna en kommentar fast du inte har en egen blogg eller ett Googlekonto!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...