Kära tomten. Visst kan jag ha en önskelista fast jag snart fyller 42?!? Om ja - här kommer den.

Ingen högtid väcker väl så mycket ångestkänslor som just julen.

Jag läste någonstans att ett av fem barn i Sverige känner oro och olust inför julen eftersom deras föräldrar dricker för mycket. Tyvärr är det inte julmust som överkonsumeras utan alkohol. Detta stämmer ju inte alls överens med sagan om att julen ska vara barnens högtid.

Jag önskar att alla barn i hela världen får en vit jul. 

Hysterin i handeln når nya rekord varje år. Vem kan köpa störst-dyrast-bäst-flest julklappar?

Vem bryr sig?

 Egentligen?

Det spelar ju inte någon som helst roll i det långa loppet. Visst är det roligt att kunna ge sina barn de bästa julklapparna ever - att se deras glädje när de sliter av pappret på paketet och hittar en I-phone av senaste modell eller 7 Barbiedockor med tillhörande hus, bil och häst. Men sen då?

Jag kommer inte ihåg en enda julklapp jag fick som liten. Däremot kommer jag ihåg hur roligt jag och mina kusiner hade på julafton och jag kommer ihåg hur ledsen jag var de jular min mamma var tvungen att jobba.

Jag önskar att alla får fira jul med sin nära och kära.

Och sen har vi det här med maten. Julbordet dignar av smarriga maträtter, gottebordet likaså.
Runt borden hörs "Jag borde inte....." "Jag har ju lovat mig själv...." "Detta blir absolut sista portionen!!"

Ställ detta i kontrast till dem som kanske inte ens får någon mat på julafton......

Jag önskar att alla får äta sig mätta i jul.

Och till alla er som inte unnar er att låta väl smaka av julens alla delikatesser:

Det spelar ingen roll vad ni äter mellan jul och nyår.

Det är vad ni äter mellan nyår och jul som räknas.

PS Och du tomten - om det inte är för mycket begärt önskar jag att det går bra idag på min gastroskopiundersökning......