Alla vi som gillar Maria

tisdag 29 september 2015

Med beröm godkänt fast med ett väldigt snöpligt slut!

I början av året listade jag upp 12 stordåd jag skulle klara av under 2015. Du som inte har läst om dem kan göra det om du trycker HÄR! Och i lördags bockade jag av ännu ett från listan i och med att jag (och min vapendragare Lotta) cyklade hela vägen till Ystad! Mätaren stannade på knappt 11 mil och eftersom stordådet var att cykla 10 mil ger jag mig själv med beröm godkänt!
Vi cyklade hemifrån klockan 8 på morgonen och trampade i lagom takt mot Ystad. Jag som inte är känd för att ha något lokalsinne what so ever lät Lotta bestämma vilken väg vi skulle cykla och så fick jag - på grund av mitt diskbråck - bestämma vilken takt vi skulle cykla i.

Första stoppet gjorde vi i Friseboda där vi åt ett kexchoklad, tittade på den vackra utsikten och fyllde på våra vattenflaskor i Rompeboden där försäljning av ål och andra läckerheter från havet var i full gång.




 Vi trampade vidare vid gott mod. Vi hade fantastiskt väder och samtalsämnena avlöste varandra. Vi höll oss på småvägar/cykelvägar så att vi kunde cykla i bredd. Innan vi visste ordet av var vi i Brösarp och helt plötsligt kändes det inte lika viktigt att prata längre. Nu var det fullt fokus på att ta sig till Kivik utan att stryka med på kuppen.  Ni som varit på Kiviks marknad någon gång och kommit från Kristianstadshållet vet vad jag pratar om. För er som inte varit det kan jag berätta att det finns ingen cykelväg och i nerförsbackarna gick det i 50 km/h utan att vi ens behövde röra pedalerna. Uppför gick det betydligt saktare......
Eftersom det var äppelmarknad i Kivik blev vi hela tiden omsusade av bilar som låg så nära att om man sträckt ut handen kunde man röra dem. I varje uppförsbacke tänkte jag att jag måste vara galen som utsätter mig för detta men i varje nerförsbacke tjoade jag som Leonardo i Titanic. Och så fort vi var framme i Kivik var allting glömt. Ungefär som att föda barn - när barnet väl är ute glömmer man smärtan direkt.
Hela Kivik kryllade av folk som ville se äppeltavlan men eftersom det inte var avtäckt än cyklade vi vidare mot Simrishamn. Väl framme där satte vi oss i hamnen och åt kanske den godaste hamburgaren jag ätit i hela mitt liv!!


Innan vi cyklade vidare mot Brantevik fyllde vi våra vattenflaskor i torgkiosken och passade på att ha kissepaus.

Den vidunderliga utsikten fortsatte så länge vi höll oss vid kusten men snart var det dags att vika av in mot landet. Vi insåg att klockan började ticka från oss lite om vi skulle hinna gå på spa innan det stängde så vi försökte öka på tempot lite. Strax efter Skillinge kom vi till en korsning där Lotta var lite osäker på vart vi skulle. Det var skyltat Ystad vänster så jag propsade på att vi skulle svänga ditåt. Det visade sig vara en tungcyklad väg som sluttade svagt uppåt hela tiden samtidigt som det blåste motvind. Lotta fick ligga längst fram och dra men jag hamnade snabbt på efterkälken. Dels för att Lottas cykel var mycket mer lättcyklad än min men antagligen framför allt för att jag vid detta laget efter 8 mil var rejält trött i mitt vänstra ben på grund av mitt diskbråck. Jag hade inte ont utan var bara rejält trött, Fast ska jag vara ärlig hade jag inte brutit även om jag haft ont. Inte efter 8 mil. Jag kämpade vidare och längtade tills jag kunde krypa ner i ett bubbelbad när vi väl kom fram.

När vi började närma oss Ystad vågade Lotta berätta att om vi hade kört rakt fram i Skillinge istället för att svänga vänster (som jag ville) hade det inte bara gått nerför istället för uppför - det hade även varit kortare väg.  Men det är ju varken min eller Lottas grej att gråta över spilld mjölk så vi kämpade vidare och plötsligt ser vi den!! Välkommen till Ystad-skylten!!


Trots att tiden är knapp måste vi såklart stanna och ta en bild!
När vi kliver av våra cyklar vid Ystads Spa och Konferens ser vi att det sitter massa människor på bänkarna utanför. "Det ser ju ut som om vi hamnat på en flyktingförläggning" säger jag till Lotta när vi går in genom de öppna ytterdörrarna. När vi kommer in möts vi av ett stort gäng unga killar som undrar vad vi vill. "Vi vill bada bubbelpool" säger vi. De tittar lite undrande på oss och berättar att det inte finns något spa längre. Det har blivit en flyktingförläggning!!
Killarna hämtar en ung tjej som mycket otrevligt upplyser oss om att eftersom vi inte bokat (vilket man inte behövde enligt tjejen jag pratade med på telefon för två veckor sen) hade hon inte några som helst skyldigheter mot oss!! När vi frågade om det i alla fall fanns en dusch vi kunde låna fnyste hon bara och pladdrade något om att det gick då rakt inte.....

Något snopna lommade vi ut och satte oss på en hård träbänk utanför. Och nej det var inte skönt! Vi ringde till Lottas sambo som kastade sig i bilen för att komma och hämta oss. I stället för att sitta på den hårda bänken och frysa började vi gå honom till mötes. Att vi gick åt helt fel håll kan vi ju tala tyst om......








8 kommentarer:

  1. Vad duktiga ni var som tog er till Ystad =) Synd bara att ni inte fick er en dusch som planerat... Kramen ♥

    SvaraRadera

  2. Grattis och en imponerande applåd från mig. :-)

    Kramen ♥

    SvaraRadera
  3. Näe!!!! Fy va snöpligt!
    Jag som verkligen såg fram emot att få läsa om hur underbart det var att krypa ner i badet efter eran otroliga cykeltur!
    Det var INTE alls roligt att läsa. Stackars er! :(
    Men bra jobbat!!!
    Och nej. Jag är inte arg längre! ;)
    Kram.

    SvaraRadera
  4. Imponerad av er bedrift, men inte av bemötandet. Flyktingförläggningar behövs ju, men när ni nu ringt innan kunde de ju åtminstone varit lite trevliga!

    SvaraRadera
  5. Är riktigt, riktigt stolt över dig och Lotta! Bemötandet på flyktingsförläggningen är däremot under all kritik. Man kan väl åtminstone vara vänligt, det kostar ju ingenting. Usch för sådana människor. Kan inte låta bli att tänka att hon inte gillar sitt jobb heller, än mindre är vänligt inställd mot flyktingar...

    SvaraRadera
  6. Måste säga att jag är djupt imponerad av att du cyklat 11 mil med diskbråck. Helt ofattbart vilken prestation du gör. Kram

    SvaraRadera
  7. Vilken bragd du gjorde med dina kroppsförutsättningar. :) En cykelväg från Brösarp till Kivik borde de fixa snabbare än snabbt. Hur vågade ni cykla där den dagen, med tanke på marknaden. Det är mycket trevligare att åka kustvägen från Skillinge mot Sandhammaren, Kåseberga men sträckan är kortare om man åker upp till vägen mellan Borrby och Simrishamn. Hade jag bara läst om era SPA-planer kunde jag berättat vad som hänt. Trist slut efter den trevliga strapatsen. SPA på Saltsjöbadet var aldrig ett alternativ? Efteråt kommer ni att minnas det med andra tankar, när ni fått distans till det dumma slutet. Hatten av för din prestation. :D
    Ps. Kasst att personen inte berättade vid telefonsamtalet.

    SvaraRadera
  8. Så imponerad vilken resa !!! men inget bra avslut vad var det för ställe var det ett riktigt spa?? ska aldrig rekommendera det till ngn som frågar ….så dåligt !!
    Stor kram till dig grymt duktiga Maria !!!

    SvaraRadera

Känn dig fri att hålla med eller att tycka annorlunda - det går bra vilket som!! Det viktiga är att du lämnar en kommentar som speglar vad DU tycker och tänker! Det går alldeles utmärkt att lämna en kommentar fast du inte har en egen blogg eller ett Googlekonto!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...